Vingfenomen undersökt med ultraljudsradar

Rapport
 R000320-01

Sammanfattning: Med hjälp av en specialkonstruerad ultraljudsradar har vi lyckats fånga upp mycket små rörelser och densitetsförändringar i luften som uppstått i samband med vingfenomen hos försökspersoner. Utrustningen var konstruerad utifrån de upplevelser personer haft i samband med healing. Resultaten vi fick fram var häpnadsväckande. I många fall var utrustningen mer säker än försökspersonernas kommentarer om sina egna upplevelser. Genom en rad försök kunde vi konstatera att påverkan av vingfenomenet kunde styras av försökspersonerna både ifråga om styrka, intervall och kurvform.

Bakgrund: Bakgrunden är de rapporterade upplevelser av beröring, svepande beröring, värme och svalka som förekommit i samband med healing. Förmågan att åstadkomma dessa fenomen var knutna till vissa personer. Klärvoajanta studier visade att vad man kallade vingar utgick från healerns rygg när fenomenen upplevdes. 

Syfte: Med hjälp av laserriktade ultraljudsparaboler åstadkomma optimal förstärkning för detektion av rörelse- och densitetsförändring hos luft av s.k. vingar utan direkt objektreflektion i syfte att finna mätbara korrelationer till personers upplevelser. 

Hypotes: Vi utgick ifrån att fenomenet var mätbart och inte bara en psykologisk åstadkommen upplevelse. Vi utgick ifrån att förnimmelsen var baserad på någon form av subtil beröring som lättast kändes när personer var avslappnade och mottagliga för healing t.ex. En riktad ultraljudsdetektor som kunde känna av rörelser och densitetsförändringar i luften skulle behövas. 

Förundersökning: Vår förundersökning bestod i att sammanställa observationer gjorda av healers. De gemensamma upplevelserna som vi lade till grund för utrustningen var bl.a. följande:

• När det var flera personer i rummet hade alla samma upplevelser. Fenomenet torde därmed vara mer än en inre upplevelse. 
• Både klärvoajanta och i många fall vanliga personer hade upplevelser. Det gjorde att vi räknade med att fenomenet skulle vara mätbart ordinär apparatur. 
• Både healer och klienter upplevde vinddrag med s.k. vingar och en svalka. En rörelse som gav upphov till en avkylning kunde vara förklaringen. 
• Ibland kunde de s.k. vingarna ge upphov till upplevelsen av mjuk beröring med åtföljande känsla av värme. Någon form av densitet hos vingfenomenet kunde vi räkna med. 

Försöksuppställning: Vår uppställning bestod i två motriktade paraboler horisontellt placerade bakom försökspersonens rygg eller dess sida i ett störningsfritt rum. Andra uppställningar provades men dessa gav inga märkbara resultat. Bl.a: 

• Uppställning av parabolerna parallellt bredvid varandra för reflektion mot eventuellt osynligt objekt i luften. Inga utslag. 
• Uppställning av parabolerna parallellt bredvid varandra för reflektion mot en solid vägg. Inga eller knappt urskiljbara utslag. 
• Mer om försöksuppställning finns att läsa i Fördjupning. Mer om utrustning finns att läsa i Bilaga. 

Optimering: För att lättast uppnå resultat och utvärdering av våra antaganden valde vi självklart bästa möjliga försökspersoner till vår undersökning: 

• Samtliga 4 försökspersoner som testades hade observerats klärvoajant att de hade s.k. vingar.
• Försökspersonerna hade alla lärt sig att styra sina s.k. vingar för healingändamål. 

Testresultat: 

• Alla 4 försökspersonerna kunde åstadkomma medveten påverkan på utrustningen. D.v.s. åstadkomma utslag hos vingradarn enligt instruktioner såsom "dina stora vingar ut", "svep", "alla vingar stäng" och liknande. 
• Parallell klärvoajant studie visade att när vingar kunde konstateras hos personen gav radarn utslag. Och det omvända; när inga vingar kunde klärvoajant studeras gav radarn heller inga utslag över brusnivån. 
• När det klärvoajant kunde konstateras att flera vingpar befann sig ute gav radarkurvorna ofta utslag som liknade överlagrade vågor. 
• Utslagsintervallen låg mellan 1 - 1,6 sekunder. Ingen direkt klärvoajant intervallkontroll utfördes.
• Personerna kunde åstadkomma påverkan på utrustningen så länge de stod vända med ryggen eller sidan åt utrustningen. När de vände framsidan kunde ingen eller mycket liten påverkan åstadkommas. Fenomenet var uppenbarligen starkast vid ryggsidan. 
• Mer om testresultat i form av signalkurvor finns att läsa i Fördjupning.

Repeterbarhet: De psykologiskt påverkande faktorerna var mycket tydliga. Utrustningen gav omedelbara utslag - snabbare än försökspersonen själv hann vara varse om. 

• Om en oväntad störning uppträdde i rummet kunde utslagen minska eller upphöra inom mindre än 1-2 sekunder. 
• När personerna inte tänkte vad de skulle göra utan bara gjorde fick de störst utslag. Avslappnad koncentration gav bäst resultat. 
• När personerna på olika sätt identifierade sig med vingarna blev utslagen större. T.ex. tänkte vingarna som ett extra par armar. 
• Om personerna i sinnet vände sig inåt ökade utslagen markant. Så fort de behöll en känsla som t.ex. hissnande känsla av frihet eller kärlek blev utslagen markant större. 

Kontroll: 

• Referenstester visade inga kurvutslag från radarn utan försökspersoner i rummet. Faktorer som omgivande drag kunde därmed uteslutas. 
• Det var endast i försökspersonernas närvaro som radarkurvornas utslag uppstod. Det registrerade fenomenet var alltså knutet till försökspersonerna. 
• Tester gjordes med gungningsrörelser hos försökspersonerna utan att några radarkurvor kunde uppträda. Omedveten kroppsrörelse var alltså utesluten som påverkande faktor. 
• Tester gjordes även med rörelser med armarna utan att några motsvarande kurvor kunde uppträda. Mer om kontroll finns att läsa i Fördjupning.

Slutsatser: Resultaten var över vår förväntan. Det var ingen tvekan om att vi uppnått mätinstrument som t.o.m i vissa fall överträffade klärvoajanta observationer och försöksdeltagarnas egen perception av fenomenen. 

Samtliga personer kunde med tanken ändra kurvornas utseenden enligt kommandon. Påverkan medvetet eller omedvetet med kroppsrörelser t.ex. kunde vi utesluta genom våra tester. 

Trots den elektroniska utrustningen var vi fortfarande beroende av försökspersonernas förmågor. De psykologiskt påverkande faktorerna var mycket tydliga. T.ex. när försöksledaren nämnt att personen uppnått kraftiga utslag kunde prestationskrav uppkomma som inom en sekund stoppade alla kurvutslag. Utslagen på radarn kunde med några ord omedelbart försvinna när en psykologisk låsning uppträtt. Ofta kunde den brytas genom att bryta allvaret och därmed prestationskraven. 

Vidare undersökning:

• Lodrät placering av detektorerna har inte genomförts ännu p.g.a. svårigheter att precisionsinställa utrustningen. 
• Studier av signalskillnader från olika sidor hos försökspersonen (front, rygg, sida). Detta kräver en testperson som klarar att hålla fokus under en längre tid. 
• Mäta försökspersons förmåga att på olika avstånd påverka utrustningen. Försökspersonen tappar lätt fokus om denne behöver förflytta sig och utrustningen är f.n. mycket känslig att flytta. 

Fördjupning	Mätresultat i form av signalkurvor
Bilaga	Utrustning, tekniska data och scheman.
Läs även	Resultat som bekräftar denna rapport finns i R000320-02 Vingfenomens påverkan på luftrörelsedetektor vilken presenterar en annan metod att mäta samma fenomen.

Copyright © 1999-2002 PARCS, www.parcs.org